HÄLSORÅD TILL ADOCTOS PATIENTER

Blodtryck 

Ej över140/90 mm/Hg    Systoliskt/diastoliskt tryck.

Högt blodtryck eller hypertoni gör att blodkärlens väggar förändras och med tiden blir de hårdare och mindre elastiska. Detta försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om man inte får det behandlat. 

Ett högt blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad cirkulation i benen. 

Puls 

Vilopuls på 60-80 slag/minut 

Faktorer som kan leda till en hög puls: fysisk aktivitet, feber, nervositet, oro, smärta, blodbrist, och för mycket sköldkörtelhormon. Pulsen kan bli lägre om man är mer vältränad. 

BMI 

Body Mass Index (BMI) är ett sätt att bedöma vikt i förhållande till längd. 

Kroppsvikten, och därmed BMI varierar framförallt beroende på muskelmassa. Du kan alltså ha värden som ligger över så kallad normalvikts-BMI och ändå ha lite fett på kroppen. Risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2 diabetes ökar påtagligt vid övervikt, framförallt om fettet sitter runt midjan. 

Undervikt <19 

Normalvikt 19-25 

Övervikt >25 

Fetma > 30 

Midjemått 

Män: < 94- 102 cm 

Kvinnor: < 80-88 cm 

Bukfetma, det vill säga att ha en ökad mängd fett runt de inre organen i buken, ger en ökad risk för diabetes samt för hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck och sjukdomar i hjärtats kranskärl. 

Synkontroll 

Normalsyn 1.0 utan korrigering 

EKG 

Ger information om hjärtats rytm och funktion, kan i vissa fall avslöja hjärtsjukdom. 

Spirometri (lungfunktionstest) 

Ger information om lungornas kapacitet, kan avslöja lungsjukdomar som astma eller KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). 

Fysisk aktivitet 

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2 diabetes, vissa cancerformer, övervikt, benskörhet och stressrelaterad ohälsa. Vardagsmotionen, som är otroligt viktig, innebär att gå alla sträckor du kan (t ex ett par busshållplatser), ta trapporna i stället för hissen, samt att undvika stillasittande långa stunder. Se ”Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna” på http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/ 

Kostvanor 

Regelbundna, varierade och näringsrika måltider är viktigt för att påverka hälsan i positiv riktning. Det innebär att äta mat som är naturlig d.v.s. utan tillsatsämnen och härdade fetter/transfetter samt mat som är så lite tillagad som möjligt. Man ska helst tillaga maten själv d.v.s. undvika färdigfabricerad mat. Undvik socker och snabba kolhydrater och ät hellre måttligt med s.k. långsamma kolhydrater. Undvik även snacks och chips samt snabbmat. Ät rikligt med varierade grönsaker. Ät bra fetter som smör, kokos och olivolja samt undvik modifierade fetter såsom härdade fetter/ transfetter. 

Om du vill ha hjälp med viktminskning, kontakta Adoctos kostrådgivare på www.adocto.se 

Tobaksvanor 

Nikotin är ett starkt beroendeframkallande gift som finns i tobak. Nikotinet skapar en obalans i hjärnans belöningssystem. Det gör att man känner ett sug efter att röka eller snusa. 

Riskerna med nikotinbruk är välkända såsom hjärt-kärlsjukdomar och cancer. 

Du kan gå i på www.vardguiden.se eller http://www.psychologistsagainsttobacco.org/ för information om att sluta röka. 

Alkoholvanor 

En alkoholkonsumtion som överstiger 14 standardglas/vecka för män alternativt 9 standardglas/vecka för kvinnor är ett riskbruk för att utveckla alkoholism och leverskador. 

(Med ”glas” menas 50 cl folköl / 33 cl starköl / 1 glas vitt/rött vin/4 cl starksprit ex. whisky) 

Förklaring av blodprovssvar 

Leverprover 

ALAT - alaninaminotransferas, ett enzym som finns framför allt i leverceller, men också i liten mängd i blodet där förhöjda värden förekommer bland annat vid hepatit. 

ASAT - aspartat-aminotransferas, ett enzym som finns i exempelvis hjärtmuskulatur samt i leverceller. I vanliga fall finns endast små mängder i blodet; höjda värden förekommer t.ex. de första dygnen efter hjärtinfarkt. 

GT - glutamyltransferas, ett enzym som har betydelse för transporten av aminosyror in i cellen. Kan påvisas i blodet och förhöjda värden kan ses vid kroniskt bruk av alkohol, vid användande av vissa läkemedel samt vid leverpåverkan etc. 

Bilirubin – en avfallsprodukt som bildas vid nedbrytning av de röda blodkropparna. Förhöjda värden kan vara orsakat av leverpåverkan. 

Blodvärden 

LPK - leukocyter, partikelkoncentration det vill säga antalet vita blodkroppar i blodet. Vita blodkroppar medverkar i kroppens infektionsförsvar. Vid bakteriella infektioner stiger vanligen LPK. 

B-Trombocyter - blodplättar; deras viktigaste uppgift är att få blodet att levra sig vid skada, koagulera och bilda en sårskorpa så att en blödning avtar. 

B-Hb - hemoglobin, är ett protein som finns i hög koncentration i de röda blodkropparna och dess funktion är att binda syre som tas upp i lungorna och därefter transporteras ut till kroppens vävnader. 

B-EVF- erytrocytvolymfraktion -del av blodstatus. Den del av blodet som utgörs av celler, i praktiken av röda blodkroppar. 

Erc-(B)-MCH - mean corpuscular hemoglobin, del av blodstatus som mäter medelinnehållet av hemoglobin per röd blodkropp hos en person. 

Ers-(B)-MCV - mean corpuscular volume, del av blodstatus som mäter medelcellvolymen för de röda blodkropparna hos en person. Används vid anemiutredningar och kan ge viss information om anemins ursprung. 

Erc-(B)-MCHC - mean corpuscular hemoglobin concentration, del av blodstatus som mäter medelkoncentrationen av hemoglobin i de röda blodkropparna hos en person. 

Ferritin - är ett protein som finns i kroppens celler och som kan ta upp och lagra järn. Ferritin används som ett mått på kroppens depåer av järn. 

Kolesterolvärden 

Apo A1 – apolipoprotein A1, det ”goda kolesterolet”. Ett protein som är kopplat till HDL kolesterolet. 

Apo B – apolipoprotein B, det ”onda kolesterolet”. Ett protein som finns i LDL kolesterolet. 

Apo kvot – kvoten mellan Apo B/Apo A1. Har visat sig vara det bästa testet på blodfetterna för att förutse risken för hjärt-kärlsjukdom. Lästips: www.kostdoktorn.se 

Njurprover 

Kreatinin - är en nedbrytningsprodukt av kreatin som normalt bildas i muskulaturen och som utsöndras via urinen. Förhöjt kreatininvärde kan tyda på försämrad njurfunktion. 

Albumin- det vanligaste proteinet i blodet. Transporterar viktiga ämnen och hormoner i blodet. Albumin i urinen (proteinuri) kan vara ett tecken på dåligt fungerande njurar. 

Salt-och vätskebalansen 

Natrium – ett mineralämne som ingår i kroppens viktiga salt-och vätskebalans. Saltbalansen regleras via njurarna. 

Kalium – ett mineralämne som har betydelse för kroppens celler, särskilt för muskelcellerna, t ex i hjärtat. 

Sköldkörtelprov 

TSH - tyreoideastimulerande hormon, är ett hormon från hypofysens framlob som styr sköldkörtelns hormon som bland annat styr ämnesomsättningen i kroppen. Rubbningar i sköldkörteln är vanligast hos kvinnor. 

Prostataprov - PSA 

Prostata Specifikt Antigen. Ett äggviteämne som bildas i prostatakörteln. Förhöjda värden kan förekomma vid prostataförstoring, infektion och tumörer. (Tas endast på män > 40 år) 

Övriga analyser 

SR ”sänkan”- kan påvisa kronisk inflammation eller annan sjukdom. 

HbA1c – nivån återspeglar den genomsnittliga glukos-nivån under de senaste 6-8 veckorna före provtagning. 

Urat - urinsyra. En restprodukt i kroppen, förhöjda värden ökar risken för gikt. 

Glukos – blodsockervärde. Förhöjda fastevärden vid flera tillfällen kan påvisa diabetes. 

Kalcium – leder impulser i nervsystemet, reglerar musklernas och hjärtats kontraktioner och medverkar vid blodets koagulering. Brist kan orsaka bl a muskelkramper, mjuk benstomme och rakitis (engelska sjukan). 

Fosfat – ett mineralämne som bl a lagras i skelettet. Kan påvisa rubbningar i bisköldkörtlarna och i njurarna. 

Förklaring av urinprover 

Ett urinprov visar på eventuella avvikelser i urinens sammansättning. 

Följande ämnen kan påvisas i urinen: 

-Ph- värdet kan variera från 5 till 8,5. Vanligtvis är urinen sur (ph 6) 

- Protein (albumin)- detta kan vara ett tecken på njursjukdom. 

-Erytrocyter- Blod i urinen kan vara ett tecken på sjukdomar i njurar, urinledare, urinblåsa eller prostata. 

- Nitrit- Bakterier i urinen kan vara tecken på en urinvägsinfektion om man också har symptom som täta trängningar, sveda vid urinering och en känsla av att inte kunna tömma blåsan. 

- Glukos och ketoner i urinen kan vara tecken på diabetes.