BESKATTNING AV FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

HÄLSOUNDERSÖKNINGAR - FÖRMÅNSBESKATTNING OCH AVDRAGSRÄTT

Datum: 2005-05-13Område: Arbetsgivarområdet. Följande information från Skatteverkets hemsida. Adoctos tjänster är enligt nedan fullt avdragsgilla så länge det rör arbetsrelaterad skada.Dnr/målnr/löpnr: 130 230419-05/111

1 Sammanfattning
Hälsoundersökningar som ingår som en del av ett arbetsmiljöarbete och som är anpassade till de arbetsmiljörisker som de anställda utsätts för i sitt arbete utgör företagshälsovård. När arbetsgivaren bekostar sådan undersökning är förmånen skattefri. Arbetsgivaren medges avdrag för utgiften för hälsoundersökningen.

Övriga hälsoundersökningar som arbetsgivaren tillhandahåller sina anställda men som inte är ett led i arbetet med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen utgör hälso- och sjukvård. När arbetsgivaren bekostar sådan hälsoundersökning för sina anställda är hälsoundersökningen en skattepliktig förmån om undersökningen sker inom den offentligt finansierade vården. Arbetsgivaren medges i den situationen avdrag för utgiften för hälsoundersökningen. Om hälsoundersökningen sker inom den inte offentligt finansierade vården är förmånen skattefri. Arbetsgivaren får i den situationen inte dra av utgiften för hälsoundersökningen.

2 Bakgrund och frågeställning
Fråga har uppkommit om hälsoundersökningar som bekostas av en arbetsgivare ska betraktas som hälso- och sjukvård alternativt företagshälsovård med de konsekvenser det får för frågan om förmånsbeskattning för de anställda respektive avdragsrätt för arbetsgivaren för hälsoundersökningen.

3 Gällande rätt m.m.
Enligt 11 kap 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är förmån av hälso- och sjukvård skattefri om den avser vård i Sverige som inte är offentligt finansierad. Förmån av offentligt finansierad vård är skattepliktig, vilket normalt innebär att patientavgiften beskattas.

Enligt 16 kap. 22 § IL får utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad inte dras av. Utgifter för offentligt finansierad hälso- och sjukvård dras däremot av.

I 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) definieras hälso- och sjukvård på följande sätt:

"Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador."

I förarbetena, prop. 1981/82:97 sid. 111, anförs beträffande definitionen följande:

”Beträffande individinriktade förebyggande åtgärder innefattas även åtgärder för att uppspåra hälsoproblem. Bland de nu förekommande förebyggande individinriktade verksamheterna som utförs genom landstingskommunernas försorg kan nämnas allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård. Dessa verksamheter förutsätts även framdeles utföras av landstingskommunerna och då ingå i skyldigheten att vidta förebyggande åtgärder. I övrigt ankommer det på huvudmännen och personalen att bedöma vilka förebyggande åtgärder som bör vidtas med hänsyn till befolkningens behov, den medicinska utvecklingen, ekonomiska förutsättningar, m.m.”

Det finns i lagstiftningen ingen definition av begreppet offentligt finansierad vård. I förarbetena, prop. 1994/95:182 sid. 20, anförs emellertid att den offentligt finansierade vården bekostas av det allmänna genom bl.a. den allmänna försäkringen och andra offentliga finansieringssystem. Den inte offentligt finansierade vården ligger alltså utanför det offentliga finansieringssystemet och bekostas ofta genom privata sjukvårdsförsäkringar.

Enligt 11 kap. 18 § IL är förmån av företagshälsovård skattefri. Enligt 16 kap. 23 § IL ska utgifter för företagshälsovård dras av.

I 3 kap. 2 b § arbetsmiljölagen (1977:1160) definieras företagshälsovård på följande sätt:

”Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa.”

Denna definition infördes genom lagstiftning 1999. I förarbetena, prop. 1998/99:120 sid. 21, anförs följande:

”Företagshälsovården skall arbeta inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt ägna sig åt förebyggande arbete med inriktning på arbetsmiljö och därmed undanröja hälsorisker.”

I förarbetena till förmånsreglerna om hälso- och sjukvårdsförmåner, företagshälsovård m.m., prop. 1994/95:182 sid. 28, anförs:

”Företagshälsovården är organisations- och gruppinriktad. Inslaget av individuellt inriktad vård är begränsat och ingår endast som ett led i arbetet med att kartlägga och förbättra arbetsmiljön.”

I det betänkande som föregick propositionen, SOU 1994:98 avsnitt 5.2.3, anförs beträffande avgränsningen mot hälso- och sjukvård:

”Även i företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete förekommer inslag av individuell behandling, dvs. av hälso- och sjukvård. Så länge denna behandling är arbetsmiljörelaterad och bedrivs som en del av arbetsmiljöarbetet bör det fortfarande anses vara fråga om företagshälsovård.”

I betänkandet, Utveckling av god företagshälsovård SOU 2004:113, lämnas förslag till en ny särskild lag om företagshälsovård. I betänkandet förslås ingen genomgripande ändring av begreppet företagshälsovård utan enbart vissa modifieringar.

4 Skatteverkets bedömning
Skatteverket anser, mot bakgrund av det som anförts ovan, att hälsoundersökningar som är relaterade till arbetsmiljön och som görs som en del av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen utgör företagshälsovård. Som exempel på sådana undersökningar kan nämnas lungröntgen för anställda som vistas i rökiga arbetsmiljöer, hjärtundersökningar som görs på idrottsmän och blodtrycksmätning av anställda som har en stressig arbetsmiljö. Förmån av sådan hälsoundersökning är skattefri för den anställde och arbetsgivaren medges avdrag för utgiften.

Hälsoundersökningar som utförs i syfte att kontrollera det allmänna hälsotillståndet hos de anställda utgör hälso- och sjukvård. När arbetsgivaren bekostar sådana hälsoundersökningar för de anställda är förmånen skattepliktig för de anställda om hälsoundersökningen sker inom den offentligt finansierade vården. Den anställde beskattas i den situationen normalt för patientavgiften. Arbetsgivaren medges avdrag för utgiften.

Sker hälsoundersökningen inom den inte offentligt finansierade hälso- och sjukvården är förmånen skattefri för den anställde. Arbetsgivaren får i den situationen inte avdrag för utgiften. 

2 Bakgrund och frågeställning
Regeringen har nyligen beslutat om en reform för tidiga insatser från företagshälsovården när anställda blir sjuka. Syftet med reformen är att genom tidiga insatser från företagshälsovården öka anställdas möjligheter att återgå i arbete. Reformen innebär bl.a. att statliga bidrag betalas ut till företagshälsovården för läkarbesök som även innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga. Fråga har uppkommit om den läkarvård som ges vid dessa läkarbesök skattemässigt ska bedömas enligt reglerna för hälso- och sjukvård eller enligt reglerna för företagshälsovård.

 

3 Gällande rätt m.m.
Enligt 11 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) ska förmån av 

hälso- och sjukvård inte beskattas om förmånen avser vård i Sverige som inte är offentligt finansierad. I samma bestämmelse anges också att förmån av företagshälsovård inte ska tas upp till beskattning. Detsamma gäller för förmån av förebyggande behandling eller rehabilitering.

Det är förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet som reglerar den nu aktuella reformen inom företagshälsovården (i det följande kallad förordningen).

I förordningens 1 § sägs att i förordningen finns bestämmelser om bidrag till anordnare av sådan företagshälsovård som, utöver förebyggande insatser, även kan tillhandahålla tjänster för att medicinskt förebygga, utreda och behandla arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade sjukdomar och skador. I 2 § anges att med företagshälsovård avses detsamma som i 3 kap. 2 b § arbetsmiljölagen (1977:1160). Enligt 10 § lämnas ett tilläggsbidrag för läkarbesök som även innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga. Bidrag får lämnas med 350 kronor per genomfört läkarbesök. Det är Försäkringskassan som betalar ut bidraget till företagshälsovården (Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2009:29).

 

Bestämmelsen om företagshälsovård i 3 kap. 2 b § arbetsmiljölagen har följande lydelse: "Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa."

I förarbetena till den nuvarande bestämmelsen i 11 kap. 18 § IL om skattefrihet för förmån av företagshälsovård (prop. 1994/95:182) sägs på s. 28 följande. "Företagshälsovården är organisations- och gruppinriktad. Inslaget av individuellt inriktad vård är begränsat och ingår endast som ett led i arbetet med att kartlägga och förbättra arbetsmiljön. För den anställde kan därför förmånen av fri företagshälsovård knappast innebära några inbesparade levnadskostnader eller på annat sätt utgöra grund för förmånsbeskattning." Vidare sägs på samma sida i propositionen att definitionen på företagshälsovård bör styras av arbetsmiljö- och rehabiliteringslagstiftningen.

Enligt 8 § lagen (1991:1047) om sjuklön måste den anställde efter en veckas sjukfrånvaro styrka nedsättningen av sin arbetsförmåga med ett läkarintyg för att kunna få fortsatt sjuklön.

En förmån från arbetsgivaren ska enligt 61 kap. 2 § IL värderas till marknadsvärdet. Enligt andra stycket i lagrummet avses med marknadsvärde det pris den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

4 Skatteverkets bedömning
Den individuella vård som kan ges inom företagshälsovården enligt den nya förordningen innebär att företagshälsovården har fått ett delvis annat innehåll än vad som ligger till grund för den skattefrihet som anges i 11 kap. 18 § IL. Om arbetsgivaren svarar för kostnaden för det läkarbesök som även innefattar en prövning av den anställdes arbetsförmåga innebär det en inbesparing i levnadskostnaden för den anställde jämfört med den kostnad den anställde har för att få motsvarande prövning hos annan vårdgivare enligt vad som krävs enligt lagen om sjuklön.

Företagshälsovården får ett statligt bidrag för de aktuella läkarbesöken. Vården är då, enligt Skatteverkets uppfattning, att betrakta som offentligt finansierad även om det statliga bidraget inte skulle täcka hela vårdkostnaden. Om den anställde utan egen kostnad kan få sin arbetsförmåga bedömd vid ett läkarbesök inom företagshälsovården har den anställde fått en skattepliktig förmån. Förmåner ska värderas till marknadsvärdet, dvs. vad den anställde skulle ha fått betala för motsvarande läkarbesök på den öppna marknaden. Närmast kan man jämföra med vad patienter betalar på landstingets vårdcentraler.

Vården kan, trots den offentliga finansieringen, vara skattefri om den sker inom ramen för en sådan rehabiliteringsåtgärd som arbetsgivaren enligt bestämmelserna i 22 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring är skyldig att medverka i.

Se även följande länk på Hogias hemsida ang förmån av fria läkarbesök

http://www.ekonomi-info.nu/forman_av_fria_lakarbesok_hos_foretagshalsovarden_7474.asp